Let him know that you know best, cause after all you do know best

Fick godkänt på tentan, underbart! Sen har jag även haft opponering idag och det flöt på bra. Behövde inte ens komplettera :P

Kvällen har jag tillbringat i soffan, kollat på en massa skitprogram. Ibland är det skönt och sitta hemma helt själv och bara va. Ingen som klagar på att man är lat och borde göra något annat. Det finns inte heller ngn som kan klaga på att man ser förjävlig ut. Just nu går jag här hemma och myser i min alldeles för stora mjukisdress och håret står åt alla håll. Men vem bryr sig? Ingen :P

Summa summarum:
Fan vad skönt det är att bo själv! :P




That's what friends are for

Besviken...

Over and out!

Baby I've been here before

  • Lägenheten är uppsagd
  • Helgen innehöll en hel del drama, aldrig mer igen!
  • Massa skratt
  • Glada konversationer med vänner
  • En hel del kramar.
  • Fotboll
  • Mina småtjejer vann med 10-1

Helgen som har varit och början av den här veckan kan sammanfattas med ett ord: LYCKA

Den 1:e juni kommer jag bli sambos med 3 killar, eftersom lägenheten är uppsagd så finns det ingen återvändo och om jag ska vara ärlig så känns det lite läskigt.

People always leave, but sometimes they come back

"People always leave..At least they do in my world. In my dream world,they're coming back,but in the real one..they're just leaving. Sometimes even with no "goodbye".. Sometimes for good,and sometimes just for a while. But they still leave. A lot of them are gone. And some of them may not never come back. I'm starting to get used to it. But it still hurts. Even more than before. It hurts the most when twilight comes..Because,no matter how good or bad the day could be,it always has to end...And my day's over without them. It was so much easier to handle the ending when they were here.
Some days are pretty good..some people make me smile,make me happy and make me almost forget at the ones who are gone. But some kind of feeling guilty ruins it. It's like being guilty for feeling happiness..Than memories keep flashing back ..and before we notice it,time runs out..Another ending..without them.
People leave. We can't change it. I guess that's destiny,the one that can't be changed. It's sad to have them gone. But having them gone without knowing about our feelings for them..it's faith more cruel.

Maybe I'm getting used to it,but I'll never face it trully. I'll just never get in why is like that..why do they leave... Because, it cost a pain that is bigger than any other. Pain of lost.!"

Du får inte....

Du får inte knacka på min dörr
Om du inte är beredd att komma in
Du får inte göra om mitt namn
Och börja kalla mig för din
Och du får inte vandra på min väg
Utan att visa mig ditt mål
Och inte stjäla av min godhet
För att fylla upp ditt hål


Och du får inte riva mina murar

Som jag omsorgsfullt har byggt
Om du inte skyddar mina drömmar
Så att jag kan somna tryggt
Och du får inte ha mig som en dröm
När jag vill va din verklighet
Och du får inte säga att du hoppas
Om du inte tror du vet

Men du får ta den tid du behöver
För att förstå vad är det du vill
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
Så att två själar kan få ro
Och så att allting som vi lovade
Oss själva, kan få gro

Du får inte andas på min panna
Och inte få mig falla mer
Om du inte sen kan stå för
All den oreda du ger
Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre
Än att du gör allt emot mig snart


Du får ta den tid du behöver
(För att förstå vad det är du vill)
Vad är det du vill?
Du får be en bön att tiden
Du behöver räcker till
Och du får samla dina tankar
(Så att två själar kan få ro)
Och så att allting som vi lovade
Oss själva (kan få gro)


Och du får inte röra vid mitt hjärta
Som om allt var uppenbart
Men jag önskar inget hellre

Än att du gör allt emot mig snart



Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut.

"Solum fortist est.

Vi minns alla barndomens godnattsagor, hur skon passar Askungen och hur grodan förvandlas till en prins. Törnrosa väcks med en simpel kyss osv. "Det var en gång... och så levde de lyckliga i alla sina dagar" Sagor väver drömmar, problmet är att sagor inte är verkliga. Det är de andra historierna, de som börjar med stormiga och mörka nätter och som slutar med det avskyvärda. Det är mardrömmarna som alltid verkar bli sanna. Ibland vill man bara ge den där personen som kom på uttrycket "lyckliga i alla sina dagar" stryk.

Nej jag är inte bitter ;)






Nothing else matters!

Idag är det den 2 januari 2010. Nyår tillbringades på tingvalla och det var jag, Fredrik, Emma och Krille som anordnade nyårsfesten. Jag och Emma tillbringade många timmar i köket och vi pratade om precis allt möjligt. Både jag och hon öppnade upp oss och bi lärde känna varandra ännu bättre. Du är guld värld vännen! Nyårsfesten var oerhört trevlig och jag har aldrig haft så roligt!


En kort liten sammanfattning av året: Det har varit ett fantastiskt år med mycket skratt, värme, kärlek, ömhet, kramar, nya vänner osv. Men jag skulle nog även vilja säga att det här året också har varit en riktig berg och dalbana. Humöret har pendlat och det har fällts en hel del tårar. Motgångarna jag har haft, har jag lyckats vända till något positivt. Under det här året har nya kontakter knutits och jag har verkligen fått riktiga vänner. Sommaren började bra, men kunde ha slutat på ett mycket bättre sätt. När höstterminen väl började var jag positiv och klassen drog iväg till Kebnekaise. Ett riktigt äventyr!

Den 30/8 var vi ett glatt gäng som stod på Karlstads perrong, fyllda med förhoppningar och ingen av oss hade någon aning om vad som väntade. Tillsammans hade vi ett mål, att bestiga Kebnekaise som ligger 2104 m ö h”


Tillsammans har vi blivande idrottslärare varit med om en hel del, vi har hjälpt och stöttat varandra. Vi har skrattat tillsammans, vi har torkat bort varandras tårar. Men framförallt har den här klassen varit full av kärlek. Det tar emot lite när man vet om att det nu vankas ett nytt år, alla går nu skilda vägar. Men det här är inte slutet, det är bara början som en mkt fin vän sa.  


Give me a call.

Helgen har varit fruktansvärt lugn, har legat hemma och varit sjuk. Men det var skönt att ha lite egentid. I Lördags låg jag och kollade på dansbandskampen och Torgny Melins gick vidare. Sedär ja :)
Just nu ligger jag och väntar på att pappa ska komma förbi så vi kan åka och käka lite, vi ska även fixa ett nytt gymkort till mig. Efter det bär det av till Säffle igen, där ska mamma få ta hand om sin sjuka dotter.

Det har varit ganska tyst här, men det har hänt ganska mycket saker den senaste tiden. Men jag tänker inte lägga ngn som helst energi på allt som händer runt mig.

Examensarbetet går lite trögt, men jag hoppas på att jag mår lite bättre imorgon så jag kan börja skriva lite.
Fruktansvärt tråkigt inlägg, men men. Over and Out.


Pauline-Give me a call


Lördag

And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything seems like the movies
Yeah you bleed just to know your alive














Glad-ledsen-glad-ledsen.. bla bla


31:e oktober.

Ska snart åka till morfars grav och tända ett ljus, känns som det kommer bli en stressig dag/kväll.



Det här är nog faktiskt det finaste jag skrivit:

" Solen kan inte skina jämt, en dag får vi också känna på tidens tvång. Men jag vet att i himlen blir det aldrig mörkt, nej för där skiner solen jämt.
Himlen kommer bli ett ljuvligt land för dig, där rinner inte tårarna som sanden i ett timglas, där vissnar inte blommorna, nej för ingen dör där.
Där är lyckan klar som kristall och den är inte skör som här på jorden.
Där behöver du inte tänka på något, men vi får blott leva med sorgen som tär och plågar oss här. Saknaden efter dig är stor.
I himlen tror jag du trivs bäst, men snälla du vi vill inget annat än att ha dig här hos oss.
Jag ska inte vara rädd och inte sörja så mycket mer, du har det bättre nu.
När onda minnen gör ont och när allt hopp och mod försvinner ska jag tänka på dig för jag vet att du finns någonstans nära mig och det känns bra.

Jag älskar dig, Morfar.... / Linda



One last time.

Idag har jag träffat Bv, Linda och hennes otroligt söta son William. Lunchade och tillbringade ett x antal timmar på stan. Mycket trevligt!
Kvällen har jag tillbringat framför datorn och försökt klura ut vad jag ska skriva på den där förbannade hemtentan, det går (inte) bra nu. Imorgon måste jag iaf skriva ca 4 sidor eftersom tentan ska lämnas in klockan 00:00, så det blir inget party för mig imorgon iaf. Plus att jag ska upp tidigt på lördag, då bär det av till B-fors och pynta morfars grav samt att tända ett ljus. Sen måste jag ju givetvis tända ett ljus på gammelmormor "Tantas" grav. Efter det mina vänner blir det fest, ovanligt? Nej ;)


Just nu längtar jag tills vi får börja skriva c-uppsatsen, då tror jag faktiskt att jag tar mitt pick och pack och flyttar hem ett tag.. Så får det nog bli!



"- Ja men det kunde man ju ge sig fan på"








Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort


Somewhere only we know..

Ibland skulle jag bara vilja åka bort, typ försvinna för ett tag. Den här veckan har varit riktigt tung, har funderat en hel del och jag vet verkligen inte vad jag ska göra eller säga. Vågar inte ta diskussionen, massa känslor. Skulle gärna vilja byta liv med någon. Det är mycket nu. En blogg är till för att man ska kunna skriva av sig ibland, och det är precis det jag gör just nu. Punkt slut :P

november kommer bli en bra månad, känner det på mig...


Den här veckan: 
Svek
Tårar
Skratt
En konstig känsla i magen.
Relationsprat.
Säga upp kontakten via sms. Barnsligt!
Besvikelse och motgångar men ändå lite lycklig.

Och jag grät mig till sömns

Sanningen är hård...
Sanningen är obekväm, och alldeles för ofta gör sanningen ont.
Folk brukar säga att de vill veta sanningen, men är det verkligen sant?
Sanningen gör ont, och längst inne vill ingen höra den. Speciellt inte när den är så nära inpå en själv. Men ibland berättar vi sanningen, eftersom det är allt vi har att ge. Någon gång händer det att vi säger sanningen, eftersom vi inte kan hjälpa det. Men oftast berättar vi hur det ligger till, eftersom vi är skyldiga att berätta sanningen.

Have a heart.

Idag är det en sån där dag då man bara vill dra täcket över huvudet och somna om. Just nu händer det en massa saker runt mig och jag måste ta tag i del saker, men jag vet inte vart jag ska börja.






Hey!
Shut up.
Don't lie to me.
You think I'm blind but I have eyes to see
Hey!
Mister, how do you do?
Oh pardon me I thought I knew you.






Äntligen Fredag!

Ska snart pallra mig iväg till skolan och utföra ett cykeltest.. Börjar bli lite nervös faktiskt, men egentligen är det ju inga konstigheter. Vid halv två ska jag iväg och göra slingor, mkt välbehövligt då mitt hår ser hemskt ut. Nu blir det duschen, sen skolan. Håll tummarna för mig ;)


Wasn't it me you didn't want?
Wasn't it me who was hanging on?
Now I'm done but before I go I want you to know ...

This is how it feels
When you wait for a call
and it never comes
lying awake at night
coz you miss someone
This is how it feels
When the trust you had is broken,
And your left to burn with your heart wide open

You want to meet up to tell me why
why and how you had the heart to fuck up my whole life
That's just so you

And now I've moved on
found myself
And maybe I won't forgive
I'll just forget you lived
And I hope it hurts

Wasn't it me you tried to blame?
Wasn't it me you threw away?




Tårar!

Ja herregud, dessa tårar. Men nu är det bara glädjetårar som rinner. Det har verkligen varit min dag idag, folk har sagt väldigt fina saker till mig. Idag hade vi simhopp i skolan och jag var lite skeptisk i början, men jag har alltid tyckt om att simma och dyka. Morgonen kunde dock ha startat bättre, vaknade med världens nästäppa och jag kände mig allmänt hängig. Men fy farao vad kul det var med simhopp, efter lektionen sa R att han tyckte det var en fröjd att se mig i vattnet och att jag hade "det" när det gällde simning o.s.v.

Förut skrev en klasskompis ngt väldigt fint också, han tyckte att jag var en riktig klippa och att jag alltid ställer upp om det är ngt som behövs fixas. Sen skrev han även att jag aldrig gnäller och att jag helt enkelt är en hjälpsam person. Tack J.K, jag blev fruktansvärd rörd och jag tar åt mig..


Imorgon ska jag klippa och slinga håret, välbehövligt! På lördag tror jag Evelina kommer och det ser jag framemot, saknar både henne och Madhvi.. Dessa 2 damer har lämnat ett stort tomrum efter sig.
Madhvi, this is for you ;)

You're way too beautiful girl
That's why it'll never work
You'll have me suicidal, suicidal
When you say it's over
Damn all these beautiful girls
They only wanna do your dirt
They'll have you suicidal, suicidal
When they say it's over

See it started at the park
Used to chill at the dark
Oh when you took my heart
That's when we fell apart
Coz we both thought
That love lasts forever (lasts forever)
They say we're too young
To get ourselves sprung
Oh we didn't care
We made it very clear
And they also said
That we couldn't last together (last together)




2 underbara vänner som alltid ställer upp.
Bv, finns också alltid där och hon känner mig bäst :)


Söndag.



"You may not be her first, her last, or her only. She loved before she may love again.
But if she loves you now, what else matters?
She’s not perfect – you aren’t either, and the two of you may never be perfect together but if she can make you laugh, cause you to think twice, and admit to being human and making mistakes, hold onto her and give her the most you can.
She may not be thinking about you every second of the day, but she will give you a part of her that she knows you can break – her heart.
So don’t hurt her, don’t change her, don’t analyze and don’t expect more than she can give.
Smile when she makes you happy, let her know when she makes you mad, and miss her when she’s not there.”

-Bob Marley


Borrelia nästa, or what?

Ja i den här bloggen har det varit tyst ett tag, har inte haft någon ork att skriva. Men nu gör jag ett tappert försök. I helgen åkte jag iväg på en liten "mini" semester med min käre far, och hela lördag förmiddag kämpade vi med att få upp båten. Fy farao vad det var jobbigt, pappa svor och jag höll på att frysa ihjäl eftersom jag fick stå i vattnet.  Efter många om och men fick vi tillslut upp båtjäveln och pappa upptäcker då att en sak under båten har gått sönder. Ja herregud. Lämnade pappa för att bege mig ut på lite skogsterapi, plockade en hel kasse med kantareller. Kände mig som en helt ny människa  och kom fram till att det inte fanns några nackdelar med att vara ute i skogen.. Men med min vanliga otur så lyckas jag naturligvtis bli biten av ett litet odjur, idag hittade jag nämligen en fästing i knävecket. Så nu gäller det att hålla koll på bettet så det inte blir rött. :)

Vid nio-tiden var jag hemma i Karlstad och mina vänner ville att jag skulle följa med ut, egentligen var jag alldeles för trött men valde att haka på. Nu i efterhand ångrar jag mig inte ;)

Andra saker som har hänt är att Madhvi har åkt till Indien, hon drog i fredags. Så i onsdags var jag där och sa hejdå. Vet verkligen inte vad felet är, men jag kan inte säga hejdå till någon utan att börja gråta. Men det är bara ett bevis på att jag bryr mig och tycker om dessa personer. Vissa verkar tolka det helt fel.


Det går bra nu!


"- Tjenna Kexet, vad gör du?

"- Hej, jag ligger här i sängen och smular"


Hmm det var inte det jag önskade..

- HEJ!!!!, jag vill önska en låt..
- Okej, vad vill du höra?
- Pink!
- Tyvärr, fel dansgolv. Men du får det här, för du var väldigt snygg..
- Tack, men det var inte det jag önskade.....


Thinking of you.

Ur balans....

Tidigare inlägg Nyare inlägg