.

Ja herregud, dessa tårar. Men nu är det bara glädjetårar som rinner. Det har verkligen varit min dag idag, folk har sagt väldigt fina saker till mig. Idag hade vi simhopp i skolan och jag var lite skeptisk i början, men jag har alltid tyckt om att simma och dyka. Morgonen kunde dock ha startat bättre, vaknade med världens nästäppa och jag kände mig allmänt hängig. Men fy farao vad kul det var med simhopp, efter lektionen sa R att han tyckte det var en fröjd att se mig i vattnet och att jag hade "det" när det gällde simning o.s.v.

Förut skrev en klasskompis ngt väldigt fint också, han tyckte att jag var en riktig klippa och att jag alltid ställer upp om det är ngt som behövs fixas. Sen skrev han även att jag aldrig gnäller och att jag helt enkelt är en hjälpsam person. Tack J.K, jag blev fruktansvärd rörd och jag tar åt mig..


Imorgon ska jag klippa och slinga håret, välbehövligt! På lördag tror jag Evelina kommer och det ser jag framemot, saknar både henne och Madhvi.. Dessa 2 damer har lämnat ett stort tomrum efter sig.
Madhvi, this is for you ;)

You're way too beautiful girl
That's why it'll never work
You'll have me suicidal, suicidal
When you say it's over
Damn all these beautiful girls
They only wanna do your dirt
They'll have you suicidal, suicidal
When they say it's over

See it started at the park
Used to chill at the dark
Oh when you took my heart
That's when we fell apart
Coz we both thought
That love lasts forever (lasts forever)
They say we're too young
To get ourselves sprung
Oh we didn't care
We made it very clear
And they also said
That we couldn't last together (last together)




2 underbara vänner som alltid ställer upp.
Bv, finns också alltid där och hon känner mig bäst :)

Ja i den här bloggen har det varit tyst ett tag, har inte haft någon ork att skriva. Men nu gör jag ett tappert försök. I helgen åkte jag iväg på en liten "mini" semester med min käre far, och hela lördag förmiddag kämpade vi med att få upp båten. Fy farao vad det var jobbigt, pappa svor och jag höll på att frysa ihjäl eftersom jag fick stå i vattnet.  Efter många om och men fick vi tillslut upp båtjäveln och pappa upptäcker då att en sak under båten har gått sönder. Ja herregud. Lämnade pappa för att bege mig ut på lite skogsterapi, plockade en hel kasse med kantareller. Kände mig som en helt ny människa  och kom fram till att det inte fanns några nackdelar med att vara ute i skogen.. Men med min vanliga otur så lyckas jag naturligvtis bli biten av ett litet odjur, idag hittade jag nämligen en fästing i knävecket. Så nu gäller det att hålla koll på bettet så det inte blir rött. :)

Vid nio-tiden var jag hemma i Karlstad och mina vänner ville att jag skulle följa med ut, egentligen var jag alldeles för trött men valde att haka på. Nu i efterhand ångrar jag mig inte ;)

Andra saker som har hänt är att Madhvi har åkt till Indien, hon drog i fredags. Så i onsdags var jag där och sa hejdå. Vet verkligen inte vad felet är, men jag kan inte säga hejdå till någon utan att börja gråta. Men det är bara ett bevis på att jag bryr mig och tycker om dessa personer. Vissa verkar tolka det helt fel.


Det går bra nu!


"- Tjenna Kexet, vad gör du?

"- Hej, jag ligger här i sängen och smular"

- HEJ!!!!, jag vill önska en låt..
- Okej, vad vill du höra?
- Pink!
- Tyvärr, fel dansgolv. Men du får det här, för du var väldigt snygg..
- Tack, men det var inte det jag önskade.....

Har varit ganska tyst i den här bloggen, men detta beror på att jag har "försökt" bestiga Sveriges högsta berg. Lägg märke till försökt, jag lyckades inte. Är sjukt besviken på mig själv, men jag mådde pyton hela veckan och jag har vandrat flera mil med en infektion i kroppen. Men jag tror faktiskt att jag kommer åka tillbaka och försöka en annan gång :)
Innan jag åkte iväg tjatade min käre far hela tiden om att jag skulle bli en erfarenhet rikare, och han hade rätt. Har lärt mig en hel del och jag har alltid haft en stark vilja, men sista dagen bröt jag ihop totalt. Mina ben orkade inte bära mig längre och jag hostade så förfärligt så att jag höll på att spy.
Gårdagen tillbringade jag på vårdcentralen och det visade sig att jag har influensa (inte svininfluensa!) och öroninflammation, det här med att ha tur i livet har aldrig varit min grej. "Jävla oflyt hele tin"  Men som jag skrev igår till en vän, vissa människor har inte tur med någonting och det är bara att kämpa sig igenom det och ta allt med en klackspark. För det gör jag just nu, tycker bara allt är skrattretande.  


Kebnekaise 09:

- Lyckades med bedriften att knapra i mig ett helt iprenpaket.

- Har käkat alldeles för mkt choklad. (Chokladmissbrukare)

- Vet nu hur det känns att nästan frysa ihjäl.

- Vet även hur jobbigt det är att gå med en infektion i kroppen.

- En hel del sjuka saker har sagts :)

- "-Vem fan köper fingerskavsårsplåster när man ska ut och vandra flera mil, jävla kärring"

- " - Fan vad skönt och vakna upp utan en tältduk i ansiktet"

Tack alla för en trevlig resa och ett speciellt tack till dem som bar min väska när jag inte orkade längre..

Nog om Keb, just nu befinner jag mig i Säffle. Har hängt lite med brorsan och kollat på massa youtubeklipp.

Har även hunnnit med att fundera en hel del på lite olika saker, saknar en person oerhört mycket. Inga känslor, men jag saknar bara att prata och skratta ihop med den här personen. För några månader sen var jag lycklig. Nu känner jag mig ganska olycklig. Då kände jag att jag hade hittat en en riktig vän som jag kunde lita på. Vilket är ganska ovanligt, eftersom jag har svårt att lita på personer. Men jag ska komma till saken, jag tror att den här personen inte känner samma sak och att det egentligen kvittar om vi inte blir vänner igen. Det är en känsla som jag har fått iaf.